Grytunderlägg ren med samiskt tryck
Grytunderlägg har gått och blivit en typ av parad-produkt här på Pufz. Kombinationen av en dekorativ detalj på bordet och en nyttopryl som verkligen fyller en funktion är suverän. Parad-djuren älgar, renar och dalahästar finns självklart representerad, men missa för all del inte våra fina fyrar eller Solhjulet! Grytunderläggen finns i en mängd olika varianter och har tillkommit allt utifrån vad som efterfrågats.
Här hittar du alla våra grytunderlägg samlade under ett och samma tak. Mycket populära presenter allihopa!
Fakta grytunderlägg
100 % livsmedelsklassad silikon. Fri från ftalater och bisfenol A (BPA-free)
-50°C till +230°C
Tål frys, ugn och mikrovågsugn
Går att diska i diskmaskin
Färg: svart med dubbelsidigt värmetåligt tryck
Storlek: ca 24×19 cm och 5 mm tjock
Vill du skicka den till någon i present så väger den mindre än 100 g och går att stoppa i ett helt vanligt kuvert, modell större, utan risk för att den går sönder.
Renen i vår kultur
Det samiska kulturarvet bygger till stora delar på renen. I jakt- och fångstsamhället jagade man vildrenar tillsammans med andra vilda djur. Renskötsel i större skala har funnits sedan 1600-talet.
Renen har använts som lockdjur, packdjur och dragdjur. Man har tämjt den, mjölkat den, ätit den och gjort kläder av den. Senor kan bli tråd och tarmar kan bli korvskinn. På 800-talet vet vi från skriftliga källor att renar tämjdes och sköttes i hjordar. Den mer storskaliga renskötseln slår igenom på 1600-talet, delvis på grund av ett ökat skattetryck från kronan.
Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är grundlagsskyddad. I Sverige är renskötselrätten förbehållen samerna. Dagens moderna renskötsel handlar om köttproduktion. En förutsättning för att rennäringen ska vara lönsam är det fria naturbetet. Det kräver stora arealer eftersom renar är vandringsdjur.
Duodji, samiskt traditionellt hantverk, är beroende av produkter från renen och naturen. Skinnet garvas med traditionella, miljövänliga metoder. Pälsen kan användas till traditionella kläder och skor. Renhorn används tillsammans med björkträ i till exempel knivar och smycken.
Renskötseln är en kulturbärare och en språkbärare. Det finns massor av samiska ord som beskriver olika sorters renar utifrån deras utseende och beteende, naturföreteelser och väderförhållanden. Ord som inte finns i andra språk.
[källa: www.sametinget.se/1030]
Djuret ren
Ren (Rangifer tarandus) är ett arktiskt hjortdjur som förekommer på tundran och i det boreala skogsområdet i norra Eurasien, norra Nordamerika, på Grönland och flera arktiska öar. Tidigare fanns arten även i den tempererade klimatzonen. Renen utgör den enda arten i släktet Rangifer. Den utmärker sig genom att vara det enda hjortdjur där båda könen har horn. Den nordamerikanska vildrenen, caribou, är känd för att göra mycket långa säsongsvandringar i enorma hjordar. Detta har inte iakttagits hos den fennoskandiska vildrenen, men inom renskötseln förekommer långa vandringar eller transporter mellan vinter- och sommarbeten. Hanrenen kallas för tjur eller sarv och honan för ko, vaja eller simla, medan en kastrerad tjur kallas för härk.[2][3] Sarv, vaja och härk är lånord från samiska medan simla är ett nordiskt ord.
Renen har varit ett viktigt bytesdjur för människan sedan stenåldern och hålls även som tamdjur av en mängd eurasiatiska folkslag. Arten är det enda hjortdjur som i större utsträckning har blivit domesticerat.
[källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ren]
